Sensory Cognitive Interaction Laboratory

Kan vår forskning om luktsinnet hjälpa de som drabbats av COVID-19?

Vår forskargrupp, Sensory Cognitive Interaction Laboratory (SCI-LAB) har under flera års tid bedrivit framgångsrik forskning om luktförlust och luktträning. Forskningen påbörjades långt innan COVID-19, och vi jobbar nu med att anpassa forskningen så att vi förhoppningsvis kan hjälpa patienter som lider av luktförlust eller luktförvrängningar efter att ha drabbats av COVID-19. Nedan finns en beskrivning av vår forskning om luktsinnet och hur luktträning kan förstärka luktsinnet. Klicka på länkarna i texten för att få mer information.

Hur påverkas luktsinnet av COVID-19 och vad får det för psykologiska konsekvenser?

COVID-19 orsakas av viruset Sars-CoV-2, även kallat coronaviruset, som egentligen är ett av flera kända coronavirus. Forskning har visat att coronaviruset ofta kommer in i kroppen via näsan eller munnen, och att viruset binder till celler som finns i slemhinnan. Eftersom näshålans slemhinna också innehåller luktreceptorer, celler som reagerar på dofter och förmedlar dessa intryck till hjärnan, så kan luktreceptorerna påverkas av coronaviruset. Troligtvis handlar det om att miljön i slemhinnan förändras så att luktreceptorerna inte kan fungera normalt. Vi medverkar i ett stort internationellt forskningssamarbete, Global Consortium for Chemosensory Research (GCCR) som fokuserar på hur COVID-19 drabbar de kemiska sinnena (lukt, smak och det kemiska hudsinnet). Vi har visat att lukt- och smaknedsättningar är huvudsymptom för coronaviruset (Parma m.fl. 2020). I en ny studie visar vi att det bästa sättet att upptäcka luktförlust i COVID-19 är att be folk uppskatta hur mycket luktsinnet har förändrats från det normala. Om man bedömer att luktsinnet har försämrats till högst 2 på en tiogradig skala, så har man sannolikt COVID-19. Detta är en enkel metod för att bedöma risken för att man har COVID-19 (Gerkin m.fl. 2020).

Eftersom luktsinnet hela tiden förnyar sig genom återbildning av receptorceller, finns det hopp för att de flesta som drabbats av förändrat luktsinne efter COVID-19 ska kunna återhämta sig. Men vissa kommer sannolikt att få leva med ett förändrat luktsinne. För dessa personer är socialt och psykologiskt stöd viktigt. Luktförändringar är ett ”dolt handikapp”. De som drabbas kan känna att många av livets glädjeämnen går förlorade, att ens partner eller ens favoritmat börjar lukta obeskrivligt illa, och att omgivningen inte tar deras lidande på allvar. Förändringarna skapar i vissa fall stort lidande och depression. Kontakta din husläkare om du har sådana symptom. Mer information om COVID-19 och luktsinnet finns även på www.lukttraning.se.

Hur forskar vi om luktträning?

Luktträning är en metod för att försöka förbättra eller återskapa luktsinnet. Vårt intresse för luktträning startade långt innan coronapandemin, när Jonas Olofsson, forskargruppsledare för SCI-LAB, visade i sin doktorsavhandling att försämrat luktsinne hos äldre ofta hängde samman med framtida kognitiv minnesförlust. Luktsinnet hjälper oss alltså att se in i framtiden och bedöma hur hjärnan kommer att förändras under de kommande åren. Senare forskning, gjord av oss och andra forskargrupper, har bekräftat detta och visat att luktförsämringar innebär ökad risk för både demenssjukdom och dödlighet hos äldre. Dessa riskökningar handlar om att luktsinnet påverkas av skador i hjärnan, men om luktförändringarna orsakats av coronaviruset eller andra virusinfektioner i näsan så tror vi inte att det finns någon ökad risk för demens eller dödlighet.

Kan luktsinnet tränas upp och på detta sätt stärka hjärnan? På senare tid har vi forskat om detta, tack vare stöd från forskningsfinansiärer såsom Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Wallenbergstiftelserna. Vår forskning om luktträning har främst handlat om att kartlägga hur luktsinnet kan förbättras hos friska vuxna personer. Detta kan även ge viktiga insikter om vilka träningsmetoder som är bäst för patienter.

I vår första träningsstudie (Morquecho-Campos m.fl. 2019) lät vi deltagare träna luktsinnet genom identifiering, dvs att med hjälp av olika svarsalternativ säga vad det är som doftar. Hälften av deltagarna fick identifiera enskilda vardagslukter, medan den andra gruppen fick träna med luktblandningar, dvs två lukter i samma burk, vilket gjorde uppgiften svårare. Före och efter träningen undersökte vi luktsinnet hos alla deltagare, så att vi kunde jämföra om någon förbättring uppstått. Träningen skedde under 10 tillfällen inom en sexveckorsperiod. Varje träningstillfälle tog ca 20 minuter.

Resultaten visade att träningen gav starka effekter så att deltagarna blev mycket bättre på att identifiera lukterna de tränat på. Men det mest intressanta var att förbättringen också syntes för de lukter som deltagarna inte hade tränat på. När vi jämförde de två grupperna visade det sig att den enklare formen av träning – bara en lukt åt gången – gav allra bäst resultat. Att träna med enskilda lukter gjorde att även luktblandningar kunde identifieras bättre. Luktträningen gjorde också att deltagarna blev bättre på att namnge dofter, även de dofter som inte tränats. Träningen gav alltså generell effekt. Det var mycket lovande resultat, eftersom förbättringen måste generaliseras för att vara effektiv.

Vi gick vidare och skapade ett minnesspel med dofter (Olofsson m.fl. 2020). Spelet liknar ”Memory”, men innehåller teburkar med olika tesorter som spelaren ska para ihop. Vi lät vuxna deltagare spela detta spel i 40 dagar; hälften av deltagarna fick ett doftspel och hälften fick ett visuellt spel där de skulle para ihop symboler. Våra resultat visade att endast luktspelet gav starka effekter på deltagarnas förmåga att känna skillnad mellan olika lukter, men även att sätta namn på vad de luktade på. De blev faktiskt lika bra på dessa uppgifter som en grupp vinexperter! Äldre personer kan också få viss hjälp av luktträning. I en pågående studie som ännu inte är publicerad ser vi att luktträningen förändrar hjärnans aktivitet så att vissa områden blir mer sammankopplade efter träningen.

Nya metoder och pågående forskning

I vår pågående forskning (Niedenthal m.fl. 2020) har vi konstruerat en enkel luktmaskin som kan kopplas in i en persondator. Det kommer att möjliggöra luktträning med datorspel, där användaren kan följa sin egen utveckling över tid. Vi tar just nu fram en mer avancerad luktmaskin som kan användas i Virtual Reality (Niedenthal m.fl. 2019). Vi hoppas att dessa nya tekniker kan komma att främja luktträning i framtiden, både för att hjälpa patienter och för att öka intresset för luktsinnet hos allmänheten. Vi håller även på att utveckla en hemsida för luktträning som vi hoppas kunna lansera snart. I framtiden tror vi att det kommer att finnas många fler möjligheter att träna luktsinnet. Vår forskning kan bidra med att förstå vilka metoder som fungerar bäst.

Vår forskning har inspirerat AbScent, en engelsk organisation för personer med luktträning, de har tagit fram ett luktträningsspel som baseras på vår forskning och som beskrivs på deras hemsida. Vår forskning har även gjort avtryck i Sverige, genom exempelvis inslag i Aftonbladet och Sveriges Radio.

Anmäl intresse för vår luktforskning

Om du är intresserad av att delta i våra framtida studier, mejla oss och beskriv hur ditt luktsinne har förändrats:

Stockholmsmelltraining (at) gmail.com

The six minute film: Memories of smells may result in new methods for early detection of dementia.

Our mission is
to understand the building blocks
of human experience.

Research on the human mind and brain depends mostly on the “higher” senses. However, each sense has a different way of thinking and feeling. Specializing on the sense of smell, an ancient sense with unique cognitive-emotional interactions, we compare the unique and shared features of the senses as a way of understanding human psychology.

We ask research questions
that have rarely been asked before:

  • How do people use their cognitive abilities in their perception of smells?
  • Can olfaction be used to access neglected/implicit psychological traits?
  • What can the different senses teach us about the aging brain?
  • Do humans perceive the environment in a similar way to other mammals?

Our research creates value in society:

  • Predicting the onset of memory loss and dementia
  • Increasing well-being and nutrition
  • Translating research findings across species
  • Understanding the roots of social biases

Our research is generously funded by: